Parasitära hudinfektioner - loppor och kvalster hos hund

Viktigt att veta först

Viktigt att veta först: Fidello är inte veterinär. Den här sidan är till för att informera dig och hjälper dig inte att ställa en diagnos. Är du osäker på din hunds hälsa, eller känner du igen tecknen nedan? Kontakta då alltid en veterinär.

Vad är parasitära hudinfektioner hos hundar

Parasitära hudinfektioner uppstår när små organismer etablerar sig i eller på en hunds hud och orsakar irritation, klåda eller inflammation där. De två mest kända grupperna är loppor och hudkvalster. Loppor är små, snabbrörliga insekter som lever på hundens kropp och livnär sig på blod. Hudkvalster är mikroskopiskt små och syns inte för blotta ögat; de etablerar sig i överhuden eller hårsäckarna. Båda grupperna kan ge liknande besvär hos en hund, som klåda och hudirritation, men orsak, smittsamhet och tillvägagångssätt skiljer sig åt beroende på parasit.

Vad orsakar en parasitär hudinfektion

Loppor kommer på en hund via kontakt med andra djur, via miljön (trädgård, park, en annan hund i närheten) eller via föremål där loppor eller deras ägg har lämnats kvar. När de väl finns på plats kan en loppopulation växa snabbt, eftersom en del av livscykeln sker i hundens omgivning, till exempel i mattor, kuddar eller gräs.

När det gäller hudkvalster skiljer man mellan olika typer. Skabbkvalstret (Sarcoptes) gräver gångar i huden och anses vara mycket smittsamt, även mellan hundar. Pälskvalstret (Demodex) finns naturligt i små mängder på huden hos de flesta hundar och blir oftare ett problem när hundens immunförsvar, till exempel i ung ålder eller vid underliggande hälsoproblem, har svårare att hålla kvalstret i schack; denna form anses vanligtvis inte vara smittsam mellan hundar. Öronkvalstret (Otodectes) etablerar sig främst i hörselgången och anses vara smittsamt mellan djur.

Vilka hundar löper risk

Loppangrepp kan i princip förekomma hos vilken hund som helst och är mindre rasberoende; hundar som tillbringar mycket tid utomhus, har kontakt med andra djur, eller lever i en miljö med en befintlig loppopulation, löper högre risk (vägledande). Skabbkvalster rapporteras oftare hos hundar som har nära kontakt med smittade djur, till exempel på ett hundhäm eller en hundpensionat (vägledande). Generaliserade pälskvalsterproblem rapporteras oftare hos valpar och hundar med försvagat immunförsvar, och möjligen något oftare hos vissa raser (vägledande), även om detta inte är ett fast mönster för alla linjer inom en ras. Öronkvalster förekommer relativt oftare hos unga hundar och hundar med mycket kontakt med andra djur (vägledande).

Symtom

Vanligt rapporterade tecken vid loppor är märkbart klivande och bitande i pälsen, små röda knottror på huden, håravfäll på ställen som klias mycket, och ibland synliga loppor eller loppspillning (små svarta korn) i pälsen. Vid skabbkvalster rapporteras ofta kraftig, ihållande klåda, särskilt på öron, armbågar och mage, med rödhet, skorpbildning och håravfäll. Pälskvalster kan visa sig som kala fläckar, fjällande hud och ibland sekundär hudinflammation, med varierande grad av klåda. Öronkvalster ger ofta överdrivet klivande av öronen, huvudskakningar och en mörk, kornig flytning i hörselgången.

Tecken som kräver akut uppmärksamhet är bland annat: kraftigt minskad aptit eller slöhet i kombination med hudbesvär, bleka tandkött hos en ung valp med ett kraftigt loppangrepp (detta kan tyda på blodbrist), snabbt växande kala fläckar med öppna sår, eller tydlig smärta vid beröring av huden. Kontakta i dessa fall omedelbart en veterinär eller djurklinik.

När du bör uppsöka veterinär

Gå till veterinären när klådan fortsätter trots skötsel, när du fortsätter att se synliga kvalster, loppor eller ägg, när huden blir röd, kal eller irriterad, eller när du är osäker på om det rör sig om loppor, kvalster eller en annan hudåkomma. Hos valpar, äldre hundar eller hundar med försvagat immunförsvar är det klokt att kontakta veterinären tidigare, eftersom parasitära infektioner kan förvärras snabbare hos dem. Vid de tidigare nämnda akuta tecknen (bleka tandkött, kraftig slöhet, snabbt växande hudskada) är en veterinär eller djurklinik alltid rätt nästa steg, utan dröjsmål.

Hur ställs diagnosen

En veterinär ställer vanligtvis diagnosen med hjälp av en kombination av undersökningar. För loppor räcker ofta en visuell kontroll av päls och hud. För kvalster undersöks vanligtvis ett hudskrap eller ett hårprov i mikroskop; vid öronkvalster kan material från hörselgången undersökas. Eftersom olika hudåkommor kan likna varandra behövs ibland ytterligare undersökning för att utesluta andra orsaker. Denna undersökning kan bara utföras av en veterinär; det är inget en ägare själv tillförlitligt kan fastställa.

Behandling i stora drag

En veterinär bestämmer behandlingsplanen utifrån typen av parasit och besvärens allvarlighetsgrad. Generellt kan behandlingen bestå av ett riktat antiparasitärt angreppssätt, kompletterande hudvård, och i vissa fall medicin mot klåda eller mot en sekundär hudinfektion. Vid loppor hör behandlingen nästan alltid ihop med åtgärder i hundens direkta omgivning, eftersom en del av loppopulationen finns där. Det exakta valet av medel, behandlingens längd och eventuella uppföljningsbesök bestäms av veterinären och beror på hundens individuella situation.

Vad du kan göra själv

Utöver den behandling veterinären ordinerar kan du som ägare bidra till tillfrisknandet och förebygga återinfektion. Tvätta och dammsug regelbundet hundens omgivning, som bädd, filtar och mattor, för att minska loppor och ägg i miljön. Kontrollera pälsen regelbundet, särskilt efter promenader i områden med många andra djur. Förhindra onödigt klivande hos hunden, till exempel med en krage om veterinären rekommenderar det, så att huden inte skadas ytterligare. Följ veterinärens behandlingsråd fullt ut, även när de synliga besvären redan verkar minska, eftersom för tidigt avbrott kan leda till att infektionen återkommer.

Förebyggande

Regelbunden kontroll av päls och hud hjälper till att upptäcka ett begynnande angrepp tidigt. Begränsa om möjligt kontakten med djur som man vet är smittade, och var uppmärksam efter en vistelse på ett hundhäm, en hundpensionat eller annan plats med många hundar. En ren miljö, med regelbunden tvätt av sängkläder och dammsugning, minskar risken att loppor etablerar sig i hemmet. Prata med din veterinär om vad som för just din hund, med hänsyn till ålder, livsstil och hälsa, är ett lämpligt förebyggande angreppssätt.

Att leva med återkommande parasitära besvär

Hos vissa hundar återkommer loppor- eller kvalsterbesvär, till exempel på grund av en hårdnackad miljösmitta eller en underliggande hudkänslighet. I så fall är det viktigt att tillsammans med veterinären inte bara åtgärda själva parasiten, utan även miljön och eventuella underliggande faktorer. Tålamod är viktigt här: att få bort en miljösmitta eller stabilisera en känslig hud kan ta flera veckor till månader, och framstegen varierar från hund till hund.

Vanliga frågor

Är loppor och kvalster smittsamma för andra husdjur?
Loppor kan hoppa över till andra djur i hemmet. Skabbkvalster anses också vara smittsamt mellan hundar. Pälskvalster anses vanligtvis inte vara smittsamt mellan hundar. Diskutera situationen med din veterinär om du är osäker.

Kan jag som människa också få besvär?
Skabbkvalster kan i vissa fall tillfälligt också orsaka hudirritation hos människor; loppor kan bitas på människor. Kontakta din läkare vid ihållande besvär hos dig själv.

Kan min hund bli helt frisk igen?
Många hundar tillfrisknar bra efter en riktad behandling hos veterinären, även om tillfrisknandet varierar från hund till hund och beroende på typ av parasit. Ingen garanti för fullständigt tillfrisknande kan ges här; följ alltid din veterinärs råd.

Slutsats

Parasitära hudinfektioner som loppor och hudkvalster förekommer relativt ofta hos hundar och kan i många fall behandlas väl när de upptäcks i tid och åtgärdas av en veterinär. Värna om ihållande klåda, hudirritation eller synliga parasiter, och sök veterinärhjälp i tid vid osäkerhet eller snabbt förvärrade besvär.

Avslutningsvis

Avslutningsvis: den här artikeln ersätter inte ett veterinärbesök. Fidello ställer inte diagnoser och ordinerar inte behandlingar. Vid osäkerhet, ihållande besvär eller akuta tecken är en veterinär alltid rätt nästa steg.